Utmaningen: Dag 1 - Om mig

Jaha... den var ju lätt. En inlägg om mig... Var börjar man då?

Föddes i Ystad den 14:e augusti 1976. Är således Lejon. Och det märks...
 Tror inte att jag var särskilt gammal när vi flyttade därifrån, så mitt språk har inte förstörts med Ystaddialekt. ;) Flytten gick till Halmstadtrakten. Andersberg först och sedan Kvibille. I kvibille brukade jag roa mig med att spana under ett staket när killarna spela fotboll...har jag fått berättat för mig... :D
 När jag var strax under 2 år blev jag storasyster. Sandra kom till världen. Ett litet yrväder... :) I motsats till mig som faktiskt var världens lugnaste unge. Det ändrade ju sig sen... ;)
 Sen flyttade vi till Åled. En styck lillebror fick jag samma år som jag fyllde 7 och började skolan. I åled bodde jag till jag var 11-12 år. När mamma & pappa skiljde sig, så valde jag att flytta med mamma. Till Oskarström flyttade vi då. Under skolåren var jag den lugna, som inte hade många vänner utan mest var för mig själv. Ännu ensammare blev jag när vi hade flyttat till Oskarström...
 När jag var 15 år tröttnade jag på hela mitt liv i Oskarström...och flyttade hem till pappa. Fyllinge blev starten på ett helt nytt liv. Jag fick vänner, hade roligt och LEVDE.
 Åren efter det var en kaskad av tokigheter, upplevelser och både kloka och extremt okloka val. :) Precis som ungdomen ska vara...
 Flyttade hemifrån med bästa kompisen Linda samma år som jag fyllde 20. Gick fortfarande på gymnasiet (omvårdnadsprogrammet) och livet lekte. Blev kär ofta och mycket, men inga seriösa förhållanden. Jag var en fri och rastlös fågel. Flyttade till Vallås efter ett tag, sen till rotorp och sen vidare till Oslo. Dit flyttade jag med en annan kompis och det var en mycket lärorik tid. Jobbade heltid på ett sjukhem, festade som blådårar, blev kära som klockarkatter...och flyttade hem igen...
 Sen följde ett antal år i Halmstad. Singel och partyliv kan man väl säga... ;) I huset som gud glömde... :D


 Precis innan jag fyllde 27 år träffade jag Lasse. Mannen jag lever med och som är pappa till mina barn... På en camping i Unnaryd... Vad är oddsen för det? ;)

Idag lever vi i Oskarström. Hålan jag hade lovat mig själv att aldrig nånsin bo i igen. Jag är trygg, jag mår bra, har vänner som jag älskar... Precis det liv jag aldrig nånsin trodde att jag skulle ha.

Vem är JAG nu? En pratglad tjej. En tjej som kämpar till döden för sina barn. En tjej som har väldigt svårt för närhet och att släppa in nån hela vägen in i hjärtat och kan ha grymt svårt att uttrycka känslor och visa mig svag. En tjej som gillar att ha roligt, men som avskyr att städa...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0