Snart har jag ingen Dunja kvar...

tog ju beslutet, för ett tag sedan, att jag inte kan behålla Dunja. Idag ringde hennes ägare (jag har haft henne på foder) och meddelade att Dunja kommer flytta innan påsk. Även om jag har förberett mig för detta, så kändes det som om marken rämnade under mina fötter. Lyckades kontrollera mig under telefonsamtalet, men så fort vi lagt på brast jag ut i gråt... Jäkla tur att jag var hemma hos Maria för jag behövde verkligen en axel att gråta mot.
 Haft en hel del att göra idag så jag har inte haft tid att tänka mer på det förrän vi kom hem sent på eftermiddagen. Försökte prata lite med maken när han kommit hem, men han satt och läste tidning, verkade ointresserad och snackade om det praktiska. Med tårarna rinnande tryckte jag tillbaka det jag hade behövt ösa ur mig och tog hand om disken... Ska det vara så svårt att se att detta är vansinnigt jobbigt för mig...? 


Fina Dunja
 
I morgon är det jobb 7-17. Utan rast 13-15 för under den tiden ska vi ha möte och handledning. Jippie... Precis vad jag behöver just nu... :(

Usch, vad jag är trött... Och usch, vad jag är trött på att känna mig så här låg...


Hemma en snabbsväng...

jobbar 7-17 idag, men har rast 13-15. Helt värdelöst när man bor nästan tre mil från jobbet ju... :(

 På måndag åker spiralhelvetet ut!!! Jippie!! Jag hoppas att den är en del av orsaken till att jag ser allt så svart nu för tiden. Vore inte förvånad då jag och hormongrejer absolut inte går ihop... Allt slår bakut i kroppen på mig. :)

Kollade deklarationen på nätet igårkväll. 12000 får jag tillbaka och Lasse får tillbaka 13000. Känns helt ok och de pengarna kommer till stor del användas till att fixa trädgården i år. Redskapsskulet+hundgården ska bort och där de står ska det bli ett fint trädäck där pool och trädgårdsmöbler ska stå på sommaren. Häckfanskapet och de ruttnade sleepers (stavning?) på framsidan ska också bort. Där ska bli en sluttning ner mot trottoarnivån med lite blommande trevligheter och ett staket! :) Förhoppningsvis ryker den fula stennivåskillnaden på baksidan också. Nån vattenavrinningslösning och en snygg gång till entrétrappan önskas! Bort med den förhatliga singelgången!  :) Vi får se hur långt pengarna räcker.
 Skönt att ha nåt att se fram emot i alla fall...


stensättning tips , stensättning bilder , stensättning stockholm , stensättning pris , stensättning trädgård , stensättning Sten Stensättning
Sån stengång till entrén vore inte fel... :)



5:e tjejen fick jag

gratulera till en graviditet förra veckan.... Jätteglad för hennes skull, men jag börjar undra om universum driver med mig...? :(

 Mår så ini helvete dåligt inuti och jag kan och vill inte riktigt prata om det, för det känns som om folk drar sig undan så fort jag öppnar truten om att jag mår dåligt. Jag är duktig på att hålla sånt inne och kanske tänker de att "prata bort det där fort nu, för brister hon så gör hon det ordentligt..." Då kommer det en förbannad flod av sörja och det är det väl inte en jävel som orkar hantera skulle jag tro...
MEN DET GÖR FAKTISKT INTE JAG HELLER!!! Jag vet inte hur jag ska hantera att jag egentligen skulle vilja springa ut i skogen skrikande som ett vildjur och inte komma tillbaka förrän smärtan blödit ut genom söndertrasade fötter...
Inte kan jag kräva att nån ska behöva hantera hur dåligt jag mår heller... Så jag pyser ur mig lite gnäll då & då, men det stora vrålet håller jag nertryckt för det vildaste. Fan vet vad som händer om jag verkligen släpper ut det... Fan vet om det ens går att släppa ut det utan att det framkallar riktigt negativa ringar på vattnet... Vet inte och jag vågar inte chansa heller...

Som grädde på moset har jag än en gång hamnat på en arbetsplats som absolut inte är nyttig för min mentala hälsa. Varför dras sånt till mig??? Måste ta mig ur det innan jag går under... Det finns gränser till och med för hur mycket jag klarar att hålla inne. Jag kan inte både kämpa med de bekymmer jag har och en arbetsplats som kräver så mycket som denna gör.

Sitter och lyssnar på Anna Bergendahls låt This is my life. Bra låt och den berör mig väldigt mycket just nu.



Music Code Provided by MusicVideolife.com

I go down the beaten track, along the river with an empty bank
At the ned she said to me: “Why are you here with the autumn leaves?”

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else

I’m done, tipping on my toes, strike an iron and attack my soul
Misty moon, you’re gonna see, I’ve got you blues to get on my feet

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else

I don’t wanna run; I don’t wanna fight
I don’t wanna hide; I just wanna stay free, to be me
I don’t wanna win; I don’t wanna lose
I don’t wanna play; I just wanna remember, oh I’m my name

‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand
Oh, ooh-ooh-ooh-ooh-ooh-ooh

(‘Cause this is my life, my friend, and this is my time to stand)
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend, and I can’t be no one else
‘Cause this is my life, my friend



Ja "this is my life", men är det såhär man ska leva det??? Det kan man undra... Jag är en negativ magnet just nu och jag vet inte hur jag ska vända det. Är dålig på det där med magnetism... :(


När man själv längtar...

så trycks det man längtar efter i ansiktet hela tiden känns det som...
 Den senaste tiden har jag fått gratulera 4 tjejer till graviditeter. Det är jättekul för dem och jag är jätteglad för deras skull, men det gör inte min längten mindre direkt... *suck*



Nu när våren nalkas ska vi ta tag i de där projekten hemma i huset som bara liksom legat på is hela vintern. Tvättstugan ska fixas. Vardagsrummet målas om. Köket ska också få en liten uppdatering och gillestugan ska få sig en omgång... Vi har köpt matsalsbord och stolar till vardagsrummet och jag har passat på att köpa lite "piff" också. Lite ljuslyktor och sånt där fint... :) Letar med ljus och lykta efter en skänk i ek till vardagsrummet, men alla jag hittar är snordyra! :( Ibland hittar man nån snygg billig på blocket, men de är ju såklart redan sålda när jag hittar dem...

 Hittat ett hus som jag galet gärna vill bygga... Ge mig ett fast jobb nån så vi kan bygga!!!!!!!
Pris från 1.895.300:- LB-HUS
Classic 140


Hustyp:    1-plan
Antal rum/sovr.:    6/4
Total boyta:    140 m²
Taklutning:    22
Takutformning:    sadel
Energiförbrukning*:    38 kWh/kvm*, år i Malmö
Drömma kan man ju...
 Vi står i tomtkö i alla fall och kanske kan man köpa en tomt och bygga sen när ekonomin ser ljusare ut. :) De skla släppa 10 tomtar i närheten av där vi bor...
 *hoppas*


Ett barns tankar...

Tindra frågade mig precis varför Dunja måste flytta. När jag svarade henne att Dunja förtjänar att bo hos nån som hinner träna henne, så kom det: "Men jag kan träna henne mamma..." Så svårt för henne att förstå att jag gör det för Dunjas bästa. Förklarade för henne att jag just nu behöver lägga min tid på mina barn och på annat i livet och att när de blir större så kanske jag skaffar en ny hund. Då tyckte Tindra att "kan Nika få valpar då? Så kan vi ha en?" Det går ju inte heller... Nika har skadade höfter och en skadad rygg. Och så är Nika 7 år gammal redan... Men att få lilla Tindra att förstå det...


Tindra tränar hundarna i vardagsrummet.



Varit iväg...

och röntgat lilla Dunja. Gick bra och nu ligger lilla skruttan här vid mina fötter och sover gott...
 Igår var vi på Fynda i falkenberg och kollade efter vardagsrumsmöbler. Vill ha ny soffa, matsalsbord och skänk. Gärna ett soffbord med. Vi hittade en skitsnygg soffa och snygga & billiga stolar till ett matsalsbord. Bord och skänkar var det värre med... :( Så idag ska vi åka till nån outlet i båstad och kika... :)


Sitter på jobbet

och funderar lite. Jag måste ta mig i kragen och göra nånting av mitt liv.
 I natt blev det jobb i alla fall. Trivs som sjutton här, men det blir helt klart alldeles för lite timmar när det finns tre vikarier på ett så här litet ställe. Det är inte som när man stort sett var ensam timmis här och man fick timmar så man klarade sig riktigt bra... Det suger att det inte är så längre. :( I februari jobbade jag hela 64 timmar... Wow liksom...  Och efter ett samtal från chefen till en som jobbar här, så undrar jag hur det blir i sommar... Chefen tyckte inte att de "inte skulle lova oss timmisar nånting" ... ????? Nähä...? Man har jobbat här i 3 år och nu ska hon ställa till med nåt? Usch, känns inge bra...

 Nä, man borde satsa på ett barn till, plugga under föräldraledigheten och satsa på en ny "karriär". Nånting som man lätt kan få jobb som och som ger en anständig lön. Roligt får det ju gärna också vara såklart! :) Måste klura på det där... Det där med att vara timmis är väl trevligt men... Jag har varit det i 10 år nu! Det suger att man aldrig kan lova sina barn, med säkerhet, att man t.ex kan hitta på nåt en speciell dag. Och det suger att jag och Lasse varit tillsammans i snart 7 år och aldrig haft mer än 2 veckor ledigt samtidigt på sommaren. (förutom när jag varit föräldraledig då)


Tja, ett bra sätt att hålla sig vaken i natt kan ju vara att söka lite på utbildningar... :)
 Den som lever får se hur det blir! :)



Lite krångel...

med nya banken stötte jag på idag...igen... Fick ordning på det hela til slut, men *poff* så hade vi 1700:- mindre att röra oss med denna månaden... :( Sånt är ju himla kul... :(

Nåja... Fick god förmiddagssemla hemma hos Malenia & Tis idag. Det var trevligt.
 När Lasse kom hem från jobbet åkte vi hem till barnens kusin Clara för att fira hennes 4-årsdag. Tänk att hon redan blivit så stor. :)




Tom...

känner mig så tom och så förbannat ensam... Hur kan det kännas som om man är komplett ensam när man lever ihop med nån? Idag är en sån dag. En sån dag då jag undrar hur fan jag hamnade här? En sån dag när tankarna hela tiden vandrar iväg till hur jag trodde att livet skulle bli och till hur jag vill att livet ska bli...för att sedan inse att jag inte ens är nära... Att livet liksom forsar på och jag bara driver i min lilla eka. Var fan är mina åror? Jag vill själv kunna styra vart jag ska... Jag vill inte att livet "bara råkade bli så" för att nån annan eller nåt annat petade min eka i nån riktning.
 Det stör mig som fan att jag har så lite bestämmanderätt i mitt eget liv. Jag kan vilja nåt av hela mitt hjärta, men det hjälper inte ett skit så länge det är den som säger nej som får som den vill. Varför är det så tro?



Att tiga ihjäl problem är nåt som flitigt utövas här hemma. Kanske borde jag göra likadant? Hålla käften och bara acceptera att min eka kom utan åror...


RSS 2.0